Carl Axel Gottlund
I år 2021 är det 200 år sedan Gottlund gjorde sin vandring på Värmlands och Solörs finnskogar. Det kommer att uppmärksammas på olika sätt av Torsby Finnskogscentrum och Värmlands Museum.
Carl Axel Gottlunds dagboksanteckningar från färden ger kulturhistoriskt intressanta tidsskildringar, men är i andra delar mycket kontroversiella. Här tar museet avstamp i tidsskildringarna och vandrar i hans fotspår genom finnskogen, från gård till gård. Följ med oss på vår resa här eller vandra själv på väl trampade stigar, i okända marker eller besök kända finngårdar och lika intressanta platser som nästan inte syns.
Om Carl Axel Gottlund
Finska Carl Axel Gottlund (f 1796) kom som ung man till Uppsala för universitetsstudier. I universitetslivet kom han i kontakt med Vilhelm Fredrik Palmblad som bad honom skriva en recension av Friedrich Rühs skrift ”Finland och dess invånare”. I recensionsarbetet kom han att stöta på svedjefinnarna. Ett intresse om att veta mer om dessa finnar som flyttat från Finland till Sverige växte. Det föranledde flera resor, dels till finnmarkerna i Dalarna 1817 dels till Värmlands och Solörs finnskogar 1821. Gottlund skrev dagbok, vilket han fortsatte med under sina resor. Under resan kan man från 19 juni till 22 december följa han dagsrutter. Gårdar och personer nämns vid namn, händelser och företeelser beskrivs ingående. Han såg rätt- och oförrätter som dessa finnar var utsatta för. Gottlund som i tal och skriftspråk kunde både svenska och finska var dessutom bekant med lagar och förordningar och kom så, självutnämnd eller inte, att bli en företrädare för finnarna. Han skrev brev och verkade i deras sak.
Då Gottlund träffade läskunniga finnar på sin vandring kunde han dela ut en bibel eller andra skrifter på finska, vilket han fortsatte med även efter sina resor. Genom det gemensamma språket kunde Gottlund också få kunskap om de finska släktnamnen. Viktiga namn som fanns i talspråk, men inte i de skrivna offentliga dokumenten som kyrk- och domböcker. Gottlund kunde genom sitt kontaktnät med ortsbor och vidare med prästerna teckna ned de släktnamn han fått kunskap om i kyrkböckernas marginal. Han fick ”låna dem över natten” heter det. Hundratals släktnamn finns genom detta nedtecknade. En gärning som idag knyter samman släkter och länder, långt mer än vad man kanske kan förstå.
Gottlund kom efter sina resor att med stort engagemang arbeta för finnarnas rättigheter och självständighet. Som en ”Finnskogens apostel” verkade han för att bilda ett gränsöverskridande finskt härad. Många undertecknade skrivelsen och var med på detta. Även församlingar skulle bildas. På Finska Litteratursällskapet i Helsingfors, där också originalen till dagböckerna finns, kan man beskåda ritningar av en kyrkoplats placerad på en udde i sjön Röjden, med namngivna gravplatser för finska släkter som avsåg ha sin sista vila där.
Gärningarna för finnarnas självständighet kom inte att genomföras. Frågan togs ända upp till riksdagen och till kung Carl XIV Johans bord, men fick avslag. Dock kom snart fler kyrkor att byggas på finnskogen såsom Södra och Norra Finnskoga kyrka.
Gottlunds strävan har stor symbolik för dagens Sverigefinnar. Sedan 2013 firas Sverigefinnarnas dag officiellt på Carl Axel Gottlunds födelsedag 24 februari. Gottlund var på 1830-talet med bildade den första finska föreningen i Sverige.
Carl Axel Gottlunds dagböcker från vandringarna på finnskogen i Värmland, Solör och Dalarna finns transkriberade och utgivna även om upplagorna numer endast finns på antikvariat. Värmlands Museum gav ut Olov Olovssons transkribering och översättning av vandringen i Värmland och Norge i Värmlands Museum årsbok 1931. Vidare har Gruetunet Museum gett ut samma transkribering 1986, då även med översättning av Gottlunds chiffrerade anteckningar som bilaga. Dessa är minst sagt kontroversiella då de skildrar en beklaglig kvinnosyn. De bör beaktas i förhållande till Gottlund som person, men vad som är sanning eller skriftliga fantasier kan vi idag efter så lång tid inte utröna.
Dagböcker från tidigare år finns transkriberade och bearbetade av Lars Lundin, med titeln ”Carl Axel Gottlunds dagbok 1807-1817. De släktnamn som Gottlund tecknade ned under sin finnskogsvistelse och senare finns sammanställda av Niclas Persson och Anna Forsberg i ”Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. En dokumentation 1817-1823”.
Värmlands Museum årsbok, Värmlands förr och nu 1931 finns att ladda ner som pdf i museets öppna arkiv.
