Jakt

Ur Carl-Axel Gottlunds dagbok, 1821.

Under Gottlunds vandring i Sverige och Norge blir det många tillfällen för jakt och dagböckerna innehåller många och detaljerade beskrivningar. Med sig på sin vandring har han tre jakthundar Saukko, Tipla och Huittu och de deltar ofta i själva jakten. Själv hade han en jaktmundering som han själv beskriver så här:

”Jag var i mina jaktkläder, nämligen den gröna jaktjackan eller kappan. På vars vänstra sida voro fästade med silverkedja krutmått, järppipa och lärkpipa, allt av silver. På den andra eller högra sidan var jägar- eller flankörpipa av silver. I ena fickan var den tvåpipiga pistolen, i den andra min flöjt. På högra axeln hängde hagelpungen; utom det bössan på axeln och sabeln om midjan. Mina svarta mustascher passade bra till den här klädseln. I ränseln hade jag min ammunition, kompass, kniv, eldverktyg, papper och skrivsaker, kartorna och dagböckerna, brännvinsflaskan, vilken jag begagnade till mjölk.”

Jakten med hundarna sker ofta på hare, eller fågel eller ekorre. Oftast tillsammans med folk i bygden, men Gottlund släpper även hundarna då han är ensam. Harar vekar vara vanliga i trakten då hundarna ofta får upp spår efter dem. Nästa lika ofta verkar de slinka undan bössans skott.

Reglering kring jakt samt viltförvaltning fanns tidigt i Sverige, från mitten av 1200-talet i landskapslagar förordningar.

Då Gottlund rörde sig i Värmlandsskogarna gällde 1808 års jaktstadga. En stadga som främjade utrotning av skadedjur och där nyttigt villebråd.

Jakträtten tillhörde kungen på de gårdar och kronoallmänningar, och all annan mark som låg under kungen och kronan. Övrig jakträtt följde med den som ägde marken. Det betyder att Gottlund behövde markägarens tillåtelse då han jagade ensam.

1808 års stadga innehåller också regleringar kring hur rovdjursjakt får genomföras. Kronan ville bli av med rovdjuren och istället främja småviltet. Jakttiden var generellt 1 augusti- 15 mars, övrig tid var viltet fredat med undantag för just rovdjuren. De var tillåtna att jaga året runt, liksom jakt på hare, skogs-, sträck- och sjöfågel.

Det var främst hare och fågel som Gottlunds hundar jagade och det var således tillåtet att jaga.