Näver

Ur Carl-Axel Gottlunds dagbok, 17 juli 1821.

Då Carl-Axel Gottlund når Karlstad på sin vandring mot Finnskogen träffar han en hop med finnar från Gräsmark. Alla talade utmärkt finska. Vid Fryksdalstorget hade finnarna näver (björkbark) till salu, stora oändliga lass och Gottlund skriver att de ligger på lassen om natten för ingen skulle stjäla buntarna. Om dagen höll de vakt. Gottlund talar redan här för sina landsmän. Han kom att lösa ut några av finnarna ur finkan där de hamnat efter att lite överförfriskade kommit i tumult.

Näver var en av Sveriges viktigaste handels- och exportvaror under en period från 1600-talet till 1800-talets slut. Långt in på 1800-talet var det också ett viktigt byggmaterial på Värmlands finnskogar liksom i hela Skandinaviens skogsbygder. Som en vattenavvisande isolering mellan grundsten och syllstock eller som vattenavvisande skikt i torvtak eller nävertak, så kallat farjtak på värmländska. Näver användes även till många bruksföremål som kontar (ryggsäckar), skor och saltflaskor.

Ett arbetskrävande material

Det krävdes en stor mängd näver och arbetsinsats för att lägga ett enda tak. Ett farjtak krävde upp till sju lager. Stickhyveln och tillgången på industritillverkad spik bidrog till att dessa tak under mitten av 1800-talet kom att ersättas med sticktak.

Sociala förhållanden, ekonomi, tradition och möjligheten att själv ta näver gjorde att taken bibehölls längre på Finnskogen. Några få finns kvar idag skyddade under plåtar. Samtidigt tas traditionen upp igen och nya tak läggs. Som takmaterial kan näver hålla i 90-100 år.

Lekvattnets kyrka har på sin port ett vackert handtag. Tekniken är fantastisk; tunna lager näver har pressats ihop varv efter varv. Ytan har sedan formats och gett ett handtag starkt som järn.

En viktig inkomstkälla

Försäljning av näver var en inkomst av betydelse för den fattigare befolkningen. En bouppteckning från 1798 visar att näver värderades högt i dödsboet. Vid sockenstämma i Östmark 1821 oroar man sig för att nävertagning sker med en sådan omfattning att man måste vidta åtgärder. Stämman beslutar att bötfälla de som tar näver av socknen för försäljning. På 1880-talet kom även skogsbolagen att förbjuda nävertäkt i sina skogar.

Idag får man inte ta näver utan markägarens tillåtelse. Tar man loss näverbarken på rätt sätt dör inte trädet, men barken kommer aldrig tillbaka. Testa gärna näverflätning! Har du inte näver? Testa att fläta med papper eller ett återanvänd annat material.