Skogsbrukets gränslösa historia

Förstudien ”Skogsbrukets gränslösa historia” initierades som en del av utökade kontaktytor mellan de två regionala museiorganisationerna. Bakgrunden till förstudien var ett upplevt behov att kunna ge en samlad bild av skogsbrukets historia som också innefattar de band och relationer som under lång tid funnits mellan Hedmark och Värmland och som i hög grad påverkat skogsbrukets utveckling i regionen. En sådan gränsöverskridande kunskap saknas i stor utsträckning idag.

Förstudiens syfte har varit att undersöka och sammanställa de källor som idag finns kring skogsbrukets historia, att specificera inom vilka områden vi behöver bygga ytterligare kunskap samt att knyta externa kontakter som kan medverka i ett sådant kunskapsuppbyggnadsarbete.

Inom förstudien har därför det befintliga kunskapsläget om skogsbrukets historia inom regionen i form av framför allt litteratur och arkivmaterial undersökts. Relevanta ämnesområden för ny kunskapsuppbyggnad inom fältet skogsbrukets historia har identifierats. Kontakter för vidare nätverksbyggande och samverkan kring kunskapsuppbyggnad har etablerats med Karlstads universitet, dagens skogsnäring genom Paper Province samt med andra organisationer och enskilda kompetenser. Ett förslag till en vision för ett huvudprojekt har också formulerats. Genom ovanstående insatser har ökade förutsättningar för ett huvudprojekt inom Interreg Sverige-Norge med fokus på skogens och skogsbrukets historia i den region som idag utgörs av Hedmarks fylke och Värmlands län skapats.

Skogens bestydelse

Skogen är och har länge varit av stor betydelse för såväl näringsliv, rekreation och identitet i regionen. Skogsbruket utvecklades från ett mångsidigt nyttjande inom ramen för ett agrart brukningssystem till en regional och nationell basindustri när det moderna samhället växte fram från mitten av 1800-talet. I Sverige har berättelsen om den järnbruksepok som föregick pappers- och massaindustrin blivit en del av en regional identitet, medan berättelsen om skogen som basindustri inte nått samma uppmärksamhet.

Det allt intensivare skogsnyttjandet blev inte en avgränsat nationell angelägenhet. Istället skapades redan tidigt många och starka relationer med utgångspunkt i skogen som resurs mellan Hedmark och Värmland. Sambanden över nationsgränsen har handlat om såväl utväxling av råvaror och färdiga produkter som av kapital och arbetskraft. Trysilelva/Klarälven utgör en gränsbrytande symbol vilken fungerat som transportled för skogsråvara. Detta gränsöverskridande perspektiv saknas idag i stor utsträckning i historieskrivningen. För att kunna ge en helhetlig, rättvisande bild av historien finns ett tydligt behov av breddat berättande kring skogsbrukshistoria där de gränsöverskridande perspektiven sätts i centrum.

Skogen som miljö fångar de långa perspektiven – här möts historia och nutid. Skogsbruket står inför utmaningar som handlar både om miljö, hållbar utveckling och bioekonomi knutet till morgondagens ianspråktagande av skog och om själva produkterna från ett framtida skogsbruk. Dagens frågeställningar utgör en fortsättning på sekler av föränderligt skogsnyttjande och samhälleliga förhandlingar och överenskommelser kring hur skogsmarken ska nyttjas. För att upplevas som relevant och angelägen behövs tydliga länkar till och medverkan från dagens skogsbruksaktörer som komplement till den rena historieskrivningen.

Resultat av förstudien

Genom diskussioner mellan huvudparterna, initierade relationer och arrangerade seminarier har ramar skapats som kan bilda utgångspunkter för vidare arbete med ansökan om huvudprojekt. Centrala frågor har varit vilka övergripande angreppssätt och enskilda teman som är aktuella i ett huvudprojekt. En viktig uppgift har också varit att hitta perspektiv som förmår göra ämnet skogshistoria intressant för en bred målgrupp. Målsättningen har varit att skogshistorisk forskning och kunskapsbyggande kring skogshistoria bör upplevas som samhällsrelevant, möjlig att relatera till och ta till sig samt kunna fungera som faktor för regional utveckling och attraktivitet. Vi har därför valt att med en vision för ett huvudprojekt på ett tydligt sätt länka de historiska perspektiven och de valda tematiska fördjupningar som rör skogsbrukets historia till några av samtidens stora frågor.

Vår samtid innehåller många stora utmaningar för framtiden. Dessa handlar om miljö och resursutnyttjande, om människors rörlighet över världen, om ekonomiska ramar, arbete och försörjning. Nuet handlar också om frågor som finns också nära oss själva – vår identitet, vår upplevelse av samhörighet och relation med vår livsmiljö och med varandra. Skogsbruket har i vår region genom tiderna format ram och sammanhang för frågor som tydligt berör vår tids stora ämnen. Skogen och nyttjandet av skog har hos oss utgjort en viktig utgångspunkt för resursutnyttjande, för våra ekonomiska omständigheter. Skogsbruket har drivit oss till rörlighet över gränser för att arbeta, utvidga våra markinnehav eller utöva handel. Skogen har format vår identitet och utgjort en fond för umgänge mellan människor och samhällen.

Vi vill skildra samtidens stora frågor belysta genom historien. Hur kan vi skapa perspektiv på vår tid med hjälp av skogen och skogsbrukshistorien? I skogen möts de långa perspektiven, gårdag, nutid och framtid. Vår skog är resultat av tidigare val. Framtidens skog blir resultatet av våra val. Hur har gårdagens val sett ut och med vilka konsekvenser? Vad drar vi för slutsatser av gårdagens val? Hur kan vi förstå historien, jämföra den med nuet och skapa en koppling mellan samtidens frågor och vår egen miljö med skogsbrukets historia som hjälp? Vi vill se samtiden som en mångbottnad verklighet och framtiden inte som given utan öppen för en ständigt pågående förhandling.

Vi vill bygga historisk kunskap utifrån de samtida frågeställningarna
– Resurser i vår livsmiljö
– Makt och inflytande
– Rörelser över gränser
– Arbete och försörjning
– Identitet och förankring