01 jun 2018 - 31 aug 2018
Från skogsbygd till finnskog
Kvinnorna berättar på Torsby Finnskogscentrum
Sommarens utställning vid Torsby Finnskogscentrum berättar om finngårdarnas utbredning i landskapet från 1600-talet till början av 1900-talet. Genom fyra kvinnor får vi ta del av historiska berättelser som har lämnat spår.

Finnskogen och finnkulturen är verkligen mångfacetterad. Det finns många ämnen och livsöden att beskriva och levandegöra. I sommarens utställning: Från skogsbygd till finnskogfyra kvinnor berättar, är det den finska kvinnan som står i fokus för berättelsen. Migration, hur jorden odlades och hur människan tar landskapet i anspråk är ämnet som lyfts, men berättelsens kärna handlar om livet på finngården och kvinnans betydelse för finnkulturens överlevnad och utveckling.

Det har funnits cirka 400 gårdar i den så kallade Finnskog som sträcker sig från Värmland över den svensk-norska nationalgränsen. Skogsfinsk bebyggelse finns på flera platser i Sverige och i Norge, men det är i Värmland som de mest intakta gårdarna finns. Flera av gårdarna ligger i ett väglöst land, i ett kuperat landskap som domineras av skog, sjöar och myrar. Landskapet har präglat bosättningarna som ofta etablerades i höjdläge. Åkrarna växte fram i branta sluttningar och byggnaderna fick en karaktäristiskt oregelbunden utbredd placering

Finnarna förde med sig en byggtradition som till delar tydligt skiljde sig från den svenska. Den mest karakteristiska är rökugnen utan vare sig murstock eller skorsten. Den värmeeffektiva rökugnen höll bostaden varm och gjorde det möjligt att bada bastu och hålla sig ren. Rökugnstekniken säkerställde också att den värdefulla rågen inte möglade utan kunde torkas i rian, för att användas som mat, utsäde och som möjlig handelsvara.

Sverige och Finland var ett och samma land i mer än 600 år, fram till 1809. Från slutet av 1500-talet och ca 100 år framåt flyttade många svedjebrukare från Savolax, östra Finland till den svenska delen av riket. Finska familjer bröt upp, startade om och byggde upp ett nytt liv.  I den brända jorden såddes råg som gav goda skördar och inkomster. Rågen gav god förtjänst åt kronan, den levererades in som skatt, och kunde säljas vidare på kontinenten med god förtjänst.

Spår av kolonisationen finn idag kvar i form av byggnader, åkrar, växtlighet, ortnamn, språk och magiska tecken. Finngårdarnas utbredning i landskapet bär på en global historia, men är unik i sitt slag. Genom fyra finska kvinnor får vi ta del av en historia som har lämnat spår, men ett arv som ska leva vidare.