aktuellt

Ny situation för Sveriges länsmuseer

2016-03-11

Nyligen släppte Riksutställningar en ny rapport om situationen för Sveriges länsmuseer. Rapporten bekräftar att den svåra ekonomiska situation som Värmlands Museum stod inför i höstas och som ledde till nedskärningar och omorganisation på intet sätt är unik, utan delas av merparten av landets länsmuseer.

Några utdrag ur sammanfattningen av rapporten:

Länsmuseernas uppdrag är omfattande och komplext och rör i grunden förutsättningarna för vårt demokratiska samhälle.

Det breda samhällsuppdraget gör också att länsmuseerna måste vara flexibla och snabbrörliga med en förmåga att röra sig mellan en rad olika arenor och politikområden, på ett vis som inte många aktörer inom kulturområdet gör. Bredden kan göra det svårt för länsmuseerna att utåt kommunicera vad de står för och vad de erbjuder olika målgrupper.

För att nå ut till allmänheten, inklusive specifika målgrupper, behöver länsmuseerna spegla och involvera målgrupperna i sin verksamhet. Det kan handla om förändring av personalens sammansättning, utveckling av mer inkluderande arbetsformer och målgruppsundersökningar för att få bättre kunskap om besökarna.

Parallellt med de ekonomiska utmaningar som länsmuseerna står inför så ökar förväntningarna på verksamheten. Detta ställer krav på utveckling och förändring av verksamheten. Flertalet av museicheferna framhåller att de är inne i en förändringsprocess där de i grunden ser över verksamheten.

Utmaningarna innebär ifrågasättande och föränd­ring av ett etablerat arbetssätt och synsätt, något som kan vara en smärtsam process och också föra med sig interna motsätt­ningar.

Den regionala nivåns ökade betydelse har haft inverkan även på länsmuseernas roll och sammanhang. Detta har förstärkts genom kultursamverkansmodellen som på ett annat sätt än tidigare sät­ter finansieringen av länsmuseerna och andra kulturaktörer i ett regionalt sammanhang. Bilden av samverkansmodellen är klu­ven. Det har bidragit till att stärka samarbetet med huvudmännen på regional och kommunal nivå. Samtidigt finns en svårighet i att kulturfrågorna trots allt inte har en stark ställning.

Länsmuseicheferna menar att kultursamverkansmodellen har inneburit att länsmuseerna har fått sämre ekonomiska förut­sättningar för verksamheten. Detta därför att medlen även ska omfatta andra verksamheter och har bidragit till att lyfta mindre verksamheter inom kulturområdet. Modellen har vidare inneburit att ytterligare en planeringsnivå har skapats som gör att läns­museerna inte på samma sätt har direktkontakt med de politiska beslutsfattarna.

De ekonomiska marginalerna är små och flertalet vittnar om återkommande gap mellan kostnader och intäkter. Man sitter fast i strukturer där 70-80 procent går till löner och 10-15 procent av budgeten går till hyror eller under­håll av stora byggnader och lokaler.

Fakta om undersökningen ”Länsmuseernas situation”

Undersökningen genomfördes av analysföretaget Kontigo under hösten 2015 på uppdrag av Riksutställningar. En kvalitativ och en kvantitativ studie ligger som grund för rapporten som omfattar museernas verksamhet och ekonomi. Länsmuseernas nuvarande situation och förutsättningar presenteras såväl som en framtidsinriktad analys.

Den kvantitativa analysen av länsmuseernas ekonomiska utveckling visar att de under perioden 2003-2014 har minskat sina personalkostnader i löpande priser, till följd av hårda prioriteringar.

Analysen utgår från den museistatistik som tillhandahålls av Myndigheten för Kulturanalys.

Rapportens kvalitativa del bygger på ett 60-tal intervjuer med länsmuseichefer, regionalt kulturansvariga tjänstemän samt experter och forskare. Den beskriver länsmuseernas samhällserbjudande, ekonomistyrning och olika verksamhetsdelar. Länsmuseerna axlar ofta stora ansvar i sin mångfacetterade verksamhet som spänner över bland annat utställningsverksamhet, pedagogisk verksamhet, programverksamhet, dokumentation, samlingar, byggnadsförvaltning, kulturmiljövård och regional utveckling. Rapporten belyser även länsmuseerna i relation till det regionala sammanhanget och förändrade förutsättningar i och med kultursamverkansmodellen.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.