Sophie Tottie

---

Målningarna är ”spin offs“ av ”spin offs“. I en annan serie målningar blandas fem färger till grått. En första bokstavlig ”spin off“ eller sidoeffekt var den grå färgens ovilja att utifrån fem grundfärger blanda sig på spinnmaskinens bord. Istället fördelade färgerna sig i fält, färgrymder, sfärer – sfärer som blev klot. Förvandlingen är inget trick – istället för förvandling äger en föreställning, en omställning rum. En mental föreställning om det yttre mest oföreställbara – och om det inre mest oföreställbara. I Alltet / Das All (The All) – som är samlingstiteln på målningarna.

I Alltet / Das All (The All) – som är samlingstiteln på målningarna är duk och material inte underordnade bilden. Trots att målningarna är mer ”bilder“ än objekt finns en materialitet, en metod och märken av måleriets process kvar. Bilder där förhållande till illusion och vägg är starkare – än hos objekt där fysisk närvaro och förhållande till rum och golv är mer framträdande.

Exakthet och inexakthet i vikning av duk, precision, misstag, uppenbar färgblandning, verktygens avtryck på ogrundad, grundad och förgrundad duk – allt pekar mot ett här – men mer i förhållande till bildens än till människans kropp. Mer ett bortom än ett här – ett bortom där det ogjorda fortfarande gnager. En cirkel utan början, utan slut. ST 2017 (utdrag ur anteckningar)

---

Sophie Tottie (f.1964 i Sverige) är, efter många år utomlands, verksam
i Stockholm. Tottie studerade vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm 1986–91 och vid Institut des hautes études en arts plastiques i Paris 1989–90. Utöver konstnärsyrket har hon varit professor på Malmö konsthögskola, gästföreläsare på VES (Visual and Environmental Studies) vid Harvarduniversetet. Hon är sedan 2012 professor vid Kungl. Konsthögskolan. Totties arbeten är representerade i offentliga samlingar som Museum of Modern Art i New York, Moderna museet i Stockholm och Kupferstichkabinett i Berlin.

---

The paintings are spin offs of spin offs. In another series of paintings five colours are mixed into grey. A first literal “spin off” or side effect was the grey colour´s unwillingness to mix from five primary colours on a spin-table machine. Instead the colours divided into fields, colour spaces, spheres – spheres that became globes. Metamorphosis is not a trick – instead of transformation a conversion takes place. A mental conversion of the outermost unimaginable – and of the innermost unimaginable. In Alltet / Das All (The All) – which is the collective title of the paintings – canvas and material are not subordinate to the image. Despite the paintings being more “images” than objects, there is a materiality, a method and marks of the painting process that are still present. (Images in which the relation to illusion is stronger – than among objects where physical presence and the relationship to space and floor are more prominent.) In the accuracy and in the inaccuracy that occurs in the folding of the canvas, precision, mistakes, obvious colour mixing, the marks of the tools on the raw, grounded and presized canvases – everything points to a “here” – but more in relation to the image’s body than to the human body. More a beyond than a here – a beyond where the unmade still gnaws. A circle without a beginning, without an end. ST 2017 (excerpts from notes).

Sophie Tottie (b. 1964 in Sweden) is after many years abroad, based in Stockholm. Tottie studied at the Royal Institute of Art in Stockholm 1986–91 and at the Institut des hautes études en arts plastiques in Paris 1989–90. Additionally to being an active artist Sophie Tottie has worked as a professor at the Malmö Art Academy at Lund University and as a guest lecturer at VES (Visual and Environmental Studies) at Harvard University. Since 2012, she is a professor at the Royal Institute of Art in Stockholm. Tottie’s work is represen-ted in public collections at, for example, the Museum of Modern Art in New York, at Moderna museet in Stockholm and at Kupferstichkabinett in Berlin.