Nya arkeologiska undersökningar på Lurö

Mellan 30 augusti och 5 september är arkeologer från Värmlands Museum på Lurö för nya spännande undersökningar på ön. Utifrån tidigare resultat är det fyra nya frågeställningar man vill försöka få svar på.

De lämningar man kommer undersöka härstammar framför allt från den tidigmedeltida kyrkans dagar, men undersökningarna kommer också att beröra lämningar som kan vara så gamla som 4000 år. En av frågorna som arkeologerna söker svar på är om det har funnits ett rum eller byggnad söder om det sydvästra hörnet av kyrkoruinen. En ritning från 1860-talet indikerar att så kan ha varit fallet. Stämmer detta eller inte?

– I äldre litteratur och tradition är ruinen på Lurö resterna efter ett kloster som skall ha funnits här under en kort period på 1100-talet. Hittills har inga konstruktionsdetaljer eller utformning av kyrkan indikerat att det skulle röra sig om annat än en romansk kyrka. Ett rum eller byggnad i sydväst skulle eventuellt kunna tala mot denna slutsats och stärka teorin om ett kloster, säger Hans Olsson, arkeolog på Värmlands Museum.

En ny undersökning kan därför bli ett led i att definitivt avfärda eller verifiera ett ursprung direkt sammankopplat med ett kloster.En annan fråga rör den stora stenpackning som påträffats vid tidigare undersökningar och som finns söder om kyrkoruinen. Sträcker sig denna ända fram till kyrkan?

– I dagsläget vet vi att stenpackningen döljer äldre fynd och anläggningar och vi kan säga att den tillkommit någon gång mellan 1100–1400-talen. Däremot vet vi inte stenpackningens funktion. Tolkningen i dagsläget är att den anlagts för att jämna till marken framför kyrkans ingång, som ett slags torg, säger Hans Olsson, som hoppas att nya undersökningar ska ge ett tydligare svar.

En tredje fråga är om det finns bebyggelselämningar eller arbetsplatslämningar utanför kyrkoruinen. Tidigare undersökningar har frambringat många fynd och anläggningar som är samtida med kyrkbygget på 1000-talet. Bland dessa kan nämnas ett bostadshus omkring 70 meter från kyrkoruinen, silvermynt från 1000-talet som påträffats på samma plats, keramik och spår efter mindre byggnader söder om kyrkoruinen. Endast en anläggning har hittills påträffats som mer direkt kan kopplas till själva kyrkobygget.

– Kyrkobygget bör ha kunnat avsätta fler lämningar i närheten av kyrkoruinen och det bör också kunna ha funnits fler hus eller mindre byggnader som inrymt såväl bostäder som förråd och arbetsplatser för de som byggde kyrkan, säger Hans Olsson.

En fjärde frågeställning är om det har funnits en fast bosättning på Lurö innan 100 f Kr.

– De arkeologiska undersökningar som hittills utförts har visat att människor vistats på Lurö sedan äldre stenåldern. Fynden är dock spridda och vi har hittills inga säkra belägg för någon fast bosättning på ön förrän omkring 100 f Kr, säger Hans Olsson.

För att få en djupare förståelse för Lurös äldsta historia och passa in Lurö i ett större sammanhang, hoppas arkeologerna därför att finna och undersöka äldre boplatslämningar än de som hittills påträffats. Omkring 350 meter från kyrkoruinen finns en plats som kan innehålla äldre och bevarade lämningar. Denna plats har aldrig varit föremål för undersökningar tidigare, men skulle kunna innehålla svaren på om det funnits mer stadigvarande bosättning på Lurö innan 100 f Kr. Ett tidigare fynd av en så kallad flintskära indikerar att platsen kan ha använts redan för ca 3500–4000 år sedan.

Undersökningarna på Lurö är de 13:e i ordningen och Värmlands Museums största arkeologiska utgrävning någonsin. Grävningarna har i Värmlands Museums regi genomförts i omgångar sedan 1992. Undersökningarna kan den här gången genomföras tack vare medel från Lennart J Hägglunds stiftelse för arkeologisk forskning och utbildning, och utförs av Värmlands Museum i samarbete med Lödöse museum, Västergötlands museum och Göteborgs universitet.