Museets historia
1839
Prosten Anders Lignell skänkte en samling fornfynd till Karlstads läroverk. 1839 räknas därmed som Värmlands Museums födelseår.
1862
Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening som kom att ta hand om samlingen, stiftades 1862. Samlingen som efterhand utökades förvarades i Gamla gymnasiet i Karlstad, lokaler som inte var lämpliga för ändamålet. Föreningen försökte lösa lokalfrågan men finansieringen var ett problem.
1917
Först 1917 började planerna på att bygga ett museum att ta fart. Ett upprop gjordes i pressen där värmlänningarna erbjöds att bli medlemmar i en förening, vars främsta syfte var att få till stånd ett länsmuseum för Värmland. Föreningen Värmlands Länsmuseum bildades under stor uppslutning 2 juli 1917. Den nya föreningen inriktade sin verksamhet främst på att samla in pengar och lösa lokalfrågan medan den gamla föreningen ägnade sig åt att sköta om museisamlingarna.
1925
År 1925 beslutades att de båda föreningarna skulle slås samman och få namnet Värmlands Fornminnes- och museiförening. Först 1926 fanns så mycket pengar i kassan att styrelsen kunde ge i uppdrag åt arkitekten Cyrillus Johansson att rita en museibyggnad på Sandgrund i Karlstad.
1929, Cyrillushuset
Värmlands Museum invigdes 1929, vilket var en stor händelse i Värmland det året. Professor Helge Kjellin hade anställts som intendent för att ta hand om verksamheten och museisamlingen som nu vuxit avsevärt.
Museibyggnaden på Sandgrundsudden uppfördes efter ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson. Platsen var ett stycke land som vuxit fram sedan mitten av 1800-talet ur sediment som avsatts av Klarälven. Cyrillus Johansson skapade en museibyggnad med en högtidlig karaktär inspirerad av det traditionella kinesiska huset liksom av andra österländska kulturers byggande. Den samtida 1920-talsklassicismen och nationalromantikens kärlek till naturmaterial och hantverk är också tydligt närvarande.
Byggnadens tunga, strama väggar lättas upp av takets svängda linjer. Trots de slutna väggytorna är byggnaden möjlig att blicka rakt igenom. Älvens vatten förbinds med spegeldammens via de stora huvudportarna och den stora, öppna innergården. De yttre fasaderna är slamputsade så tunt att teglets struktur kan anas. Innergårdens väggar är rikt dekorerade med bilder ristade i putsen. Bilderna skildrar de finska nybyggarnas odling i Värmland.
Arkitekten Cyrillus Johansson
Cyrillus Johansson (1884-1959) föddes i Gävle. Det ovanliga förnamnet fick han efter födelsedagens namnsdagsbarn. Johansson tog examen som arkitekt vid CTH och vidare studier vid Konstakademin 1908. Han startade 1910 ett eget arkitektkontor, vilket han drev till fram sin död. Cyrillus Johansson var förankrad i en hantverkstradition. Byggandet i tegel och rödmålad träpanel låg honom varmt om hjärtat. Med sina ideal hamnade han på kollisionskurs med 1930-talets funktionalistiska arkitektur.
1920-talet blev Johanssons mest produktiva tid. Hans verk finns spridda över hela landet och tillhör idag sin tids främsta arkitektur. Bredden var stor: villor, flerfamiljshus, affärshus, stadshus, kyrkor, skolor. Stockholm var hans utgångspunkt och här finns de flesta av hans byggnadsverk. Från flerfamiljshus på Gärdet till villor i Diplomatstaden, Sturepalatset och tekniska verk som Årstabron.
1939
Dåvarande Forminnesföreningen köpte von Echstedtska gården redan år 1939.
1980
Värmlands fornminnes- och museiförening drev ensam Värmlands Museum fram till 1980, då Stiftelsen Värmlands Museum bildades och övertog driften av museet. Huvudmän var förutom dåvarande Landstinget i Värmland, Karlstads kommun och Värmlands fornminnes- och museiförening. Genom stadgeändring bytte föreningen i november 1998 namn till Värmlands Museiförening.
1998, Nyrénhuset
Värmlands Museums tillbyggnad stod färdig 1998, ritad av arkitekt Carl Nyrén. Att förhålla sig till den särpräglade äldre museibyggnaden var en utmaning. Det blev en byggnad med sju fasader i mjuka bågformer. Detta grepp bidrar till att minska intrycket av byggnadens storlek. De svepande linjerna talar också ett helt annat språk än den äldre byggnadens strama högtidlighet. Nyréns målsättning var ett hus med tydligt eget uttryck utan att för den skull konkurrera med den äldre byggnaden. Ett hus som, med arkitektens egna ord, ”både har respekt för och tappar respekt för det gamla”.
Carl Nyrén ville skapa en mer anspråkslös byggnad än den gamla. Som en lekfull, lusthusliknande ekonomibyggnad i förhållande till en huvudbyggnad. Med sin faluröda träpanel och de stora fönsterytorna präglas Nyrénhuset av en varm öppenhet. Det vänder sig utåt och bjuder in besökaren. För Nyrén var ljuset av central betydelse. Utställningarna får sitt ljus genom både fönster och taklanterniner. Stora uppglasningar åt nordväst ger kontakt med älven utanför.
Arkitekten Carl Nyrén
Carl Nyrén (1917-2011) utbildade sig till arkitekt vid KTH och tog examen 1942. År 1948 grundade han det fortfarande verksamma Nyréns Arkitektkontor, Stockholm. Nyrén, född i småländska Hovslätt utanför Jönköping, räknas till en av de viktigaste ledstjärnorna i svensk arkitektur under sin tid. Hans verk domineras av större anläggningar som kyrkor och offentliga och kommersiella byggnader (t.ex. Jönköpings järnvägsstation, Pharmacias laboratorier, Stockholms sparbank), men också museibyggnader. Förutom Värmlands Museum ritade Nyrén Vitlycke museum i Tanum, tillbyggnaden till Jönköpings läns museum och besökscentret vid Uppsala högar.
2019
Den 1 juni 2019 öppnade museet igen efter en omfattande ombyggnad. Med nya öppna tillgängliga och flexibla utställningslokaler, med klimatstyrning och förhöjd säkerhetsklass stod museet rustat för framtiden. De två museibyggnaderna på Sandgrund kompletterades exteriört med en större uteservering och ännu en tillbyggnad, i form av en inglasad rund paviljong för restaurangens gäster. Under mörka kvällar lyser den upp som en lykta i Museiparken. Ansvarig arkitekt under ombyggnaden av Värmlands Museum var Ulla Antonsson på White.
