Om von Echstedtska gården

von Echstedtska gården byggdes mellan 1762-1764 och har på utsidan en nästan karolinsk prägel; den strama låga manbyggnaden och de två par flyglarna. Inne i huvudbyggnaden blommar rokokon. Du ser det i möblerna men kanske främst i de vackra väggmålningarna. Redan i förstugan hälsas besökaren av ett par grenadjärer från Adolf Fredriks tid och i salen finns målningar med bibliska motiv. Till och med hemlighuset har burleska dekorationer utan motsvarighet i landet.

Gården är kanske den märkligaste av Värmlands ännu bevarade äldre gårdar. Ett besök här kommer förgylla din sommar på flera sätt. På plats erbjuds, förutom en fantastisk miljö, bland annat guidade turer, kafé med butik, Värmlands genbank av äpplen i apelgården och en alltid väldoftande örtagård. På den lilla höjden framför caféet kan du med utsikt över sjön Summeln avnjuta en god fika som hämtat både inspiration och råvaror från närområdet. På tunet framför kan barn i alla åldrar ge sig i kasst med olika typer av äldre lekar som håller än idag.

Om Bengt och Christina

von Echstedtska Gården, eller Smedby Gård som den hette på den tid det begav sig, är belägen i Kila socken i Värmland och ägs av Värmlands Museum. Här har det funnits människor och bebyggelse länge, ända sedan stenåldern, runt om i naturen kan man se spår av dem om man tittar noga. Det var hit som Bengt von Echstedt (1723-1794) och hans hustru Christina Catharina Herwegh (1718-1780) kom när de letade efter plats att bo på i början av 1760-talet. Han, en pensionerad (Bengt gick i pension vid 35 års ålder) jurist med Assesors titel, och hon, en välbärgad brukspatronänka från Filipstadstrakten. Man kan ju fråga sig hur det kom sig att de hamnade just här. Den ligger inte i närheten av stadens nöjen, vare sig nu eller då, och ingen av dem hade några släktingar eller bekanta i närheten. Men någonting måste de ha fallit för, de båda nygifta, för de köpte Smedby Gård, och bosatte sig här för resten av sin livstid. Föga visste de väl då att denna plats drygt 250 år senare skulle vara ett museum dit människor åker för att få se en av Sveriges mest välbevarade 1700-talsmiljöer, att deras väggar skulle finnas i franska magasinet Vouge Decoration och att flera tusen människor varje sommar provsitter deras avträde.

Eller anade de det?