Utställningen omfattar tre konstnärskap, som vart och ett på sitt sätt, undersöker vad som skulle kunna sammanfattas som okända aspekter av tillvaron. Konstnärerna insisterar konsekvent på respektive område. I verk efter verk upprepas ett arbetsmönster, en uttrycksmetod prövas – och prövas igen. Ett till synes monotont arbete, men till stor inspiration för alla som upplever en tillvaro där uthållighet snart kan vara ett bortglömt ord. Berit Lindfeldts skulpturer har ett arketypiskt uttryck och en poetisk koncentration. Det ofta igenkännbara tinget kan byta skepnad och framstå i en ny häpnadsväckande dager.

Experimentell och finurlig lekfullhet paras med en övertygande innerlighet. Zsuzsanna Larsson Gilices verk, inte sällan stora teckningar, har en stillsam, spröd karaktär. Frenetiskt upprepar hon tecken, linjer, mönster till solitära enheter. I vissa av hennes verk kan man få intrycket att hon försöker hitta ett nytt skriftspråk eller skapar en ny kartbild av ett landskap vi känner igen men ännu inte sett. Jarl Ingvarsson har den avundsvärda förmågan att kanalisera barnets förhållningssätt till bildskapandet in i vuxenvärlden. Orädd som få andra konstnärer knäpper han upp både hängslen och livrem och ger sig i kast med allt och alla. Denna som det verkar, aldrig sinande urkraft rymmer både inspirerande livsbejakelse och erfarenhetens svärta. Utställningen är ett samarbete mellan Borås konstmuseum och Värmlands museum. Utställningsidé: Pontus Hammarén, Borås konstmuseum, och Jörgen Svensson, Värmlands museum.