MALMEN

Fotografen Erik Abel har under sex års tid arbetat med ett projekt där han besökt skogs- och fjällmarker i svenska Sápmi och norra Sverige. Marker som nyttjats hårt och länge för sina naturresursers skull. Han har undersökt hur både själva markerna och de människor som har en relation till dem påverkas av utvinningen av resurserna. Hela projektet kallas för Kolonin och den del som visas här handlar om gruvnäringen.

Utgångspunkten är en historisk händelse: Våren 1635 får rikskansler Axel Oxenstierna ett brev som berättar om ett silverfynd på fjället Nása. Brevet andas hopp. Fyndet liknas vid den spanske kungens rikedomar på andra sidan Atlanten. Med guds hjälp ska detta kunna bli ett svenskt Västindien. En räddning för den statskassa som är näst intill helt tömd av det Trettioåriga kriget.

Gruvan på Nása blir aldrig någon framgångssaga. Men den blir något annat: Starten på en exploatering av naturresurserna i samiska marker. Under de sekel som följer glider markerna sakta ur samernas händer. När 1900-talet inleds ägs nästan allt av staten och stora bolag.

Naturresurserna i norr har förvandlat Sverige. Gruvnäringen har varit viktig för att bygga Sverige som välfärdsland. Men med ett pris. Landskapet har förändrats för lång tid framöver.

Idag är klimatkrisen här. Sverige ska bli världsledande i omställningens tecken. Återigen riktas blickarna norrut. De eftersökta mineralerna nickel, grafit, kobolt och litium är kritiska för den gröna omställningen, men också koppar som behövs för nya elnät. Men vem betalar priset för vår omställning och vårt välstånd?