Näver, täkt och teknik


Att ta näver är tekniskt enkelt, men måste ändå ske med stor försiktighet. Gör man det rätt lever björken vidare. Gör man det fel kan björken angripas av bland annat rötsvamp och förstöras.
Man tar näver när björken savar, oftast veckorna kring midsommar. Näver kan antingen tas i flak eller i remsor. Man får loss flaken genom att skära en lodrätt skåra med kniv, och sedan fläka av nävern. Remsorna rivs av diagonalt, så nära fiberriktningen som möjligt.
De starkaste remsorna får man genom att skära remsor ur flak. Då löper remsorna helt med fiberriktningen.

Näverflaggning i Lekvattnet omkring 1900. Foto A. Aurelius

Helnäver, tampning och flätning


Flaknäver (helnäver) kunde vikas till rivor, hastkorgar, skålar och skopor.  Skarvarna syddes ihop med rottråd, senor eller lingarn. De olika trådarna fungerade som dekorativa mönster. Man kunde också göra cylindriska kärl, som syddes ihop. Över sömmen kunde man applicera tunna remsor av färsk näver som torkade fast.

När man tampar näver, fäster man ett eller flera näverbitar över skarven genom en låsfog, en tampning. Det yttre näverskiktet har savsidan utåt. Det cylindriska kärlet får sedan ett foder av näver, med savsidan inåt mitten, som limmas fast.

Till flätning vill man ha näver från släta och någorlunda kvistfria björkar, i regel glasbjörk. Eftersom näverns savsida är den slitstarkaste och vackraste sidan, flätar man så att savsidan kommer både utåt och inåt.

Näverflätning i Bjurbäcken-år 1922. Foto Niels Keyland.

Hel cylinder


Ytterligare en metod för att tillverka ett cylinderformat kärl finns; då sågar man av en bit av stammen, lossar på nävern en smula och utan att skära i den slår ut trädstammen. Man får då fram en cylinder utan skarv. Den färska barken kan sedan träs på en bottenplatta, på vilket den torkar fast.

Mjölkbutt
Mjölkbutt

Redskap

Det behövs endast enkla verktyg för att ta näver, och slöjda näver. Traditionellt använde man tycklar för att skala av nävern från björkstammen. Om man nu inte tog sin vanliga kniv. Tycklarna tillverkades av trä, horn eller järn. Därtill kunde man behöva en stege för att komma åt barken högt upp i träet.

Vid slöjdandet använder man kniv, påpetare och klykor, stämjärn och rasp. Man behöver en nål för att att sy ihop skarvarna.

Kanske är det enkelheten i hanteringen, att man endast behöver ett fåtal handverktyg, och att man aldrig  använt särskilda lokaler, som gjort att näver förknippas med bondesamhällets marginaler, rentav med fattigdom?