Forskningsundersökningar

Värmlands Museum har lång erfarenhet av arkeologiska forskningsprojekt, omfattande utgrävningar, inventeringar och kart-och arkivstudier. Vi skapar förståelse och kunskap om specifika platser och sätter dem i lokala som såväl regionala som nationella sammanhang och bidrar till historieskrivningen.

Case: Arkeologiska utgrävningar på Lurö

Historier vittnar om att ett av Sveriges första kloster kan ha legat på ön Lurö i Vänern. Detta är bakgrunden till de arkeologiska undersökningar som Värmlands Museum utfört på Lurö sedan 1991. Munkar från cisterciensorden tros under 1140-talet bebott ön en kort tid på för att senare flytta och grunda klostret i Varnhem.

De arkeologiska undersökningarna har inte kunnat bekräfta historierna om ett kloster, men har fastställt att ruinen på Lurö innehåller lämningarna efter en av landets äldsta och största kyrkor av sten. Kyrkan har senare byggts till med korsarmar och ett kök! Dateringar från platsen visar att kyrkan har anlagts kring mitten av 1000-talet och övergivits omkring år 1250.

Vem som låtit bygga kyrkan och varför är frågor vi arbetar vidare med.  Ligger det någon sanning i historierna om ett kloster eller inte?

Lurö 2021.

Fynd visar att man bott på Lurö redan under stenåldern.

De arkeologiska undersökningarna har också frambringat en rad lämningar av boplatskaraktär. 2010 framkom exempelvis delar av ett större långhus från 1000-1200-talen. Samtidigt visar andra dateringar på spridda lämningar från andra tidsepoker, de äldsta om kring 2000 år gamla och de yngsta 400-500 år gamla. I dag kan vi belägga en fast gårdsbebyggelse på ön från omkring vår tidräknings början, men spridda fynd visar att man bott på Lurö redan under stenåldern.

Vid undersökningarna 2007 påträffades 10-tal anläggningar nordost och intill kyrkoruinen. Anläggningarna, bestående av rännor och gropar, påträffades inom ett cirka 5×5 meter stort område. Ett fåtal av dem undersöktes och en datering av hasselnötsskal från en ränna gav en datering till 1260-1390 e Kr. Lämningarna är av boplatskaraktär, men undersöktes aldrig på ett sådant sätt att deras karaktär kunde fastställas mer exakt. Förekomsten av eventuella byggnadsrester intill kyrkoruinen är mycket intressanta då de kan höra samman med kyrkoruinen. Vi vill nu försöka ta reda på vilka slags lämningar det rör sig om och hur gamla de är.