Arkeologiska utredningar

Vid arkeologiska utredningar tar vi hänsyn till både lämningar synliga ovan och under mark inom ett specifikt område. Arkeologiska utredningar genomförs efter beslut från Länsstyrelsen. Efter en utredning har en beställare ett kunskapsunderlag som specificerar lokalisering av lämningar och deras antikvariska status.

Arkeologisk undersökning

En arkeologisk undersökning utförs efter beslut av Länsstyrelsen och innebär att hela eller delar av en fornlämning som berörs av ett exploateringsprojekt undersöks och tas bort. Med vetenskapliga metoder dokumenteras lämningen, kunskap samlas in om dess ålder, funktion och olika tidsdjup och komponenterna samlas i en rapport.

Case: Stor arkeologisk utgrävning i Torsby

Den 7–16 juni 2021 genomförde museets arkeologer en arkeologisk slutundersökning i Torsby. Det var den största utgrävning som Värmlands Museum har genomfört i Värmland sedan 2013.

Uppdraget kom från Torsby Bostäder AB som planerade nybyggnation av ett nytt kvarter i Torsby – Kvarteret Björken.

– Inom exploateringsområdet finns fornlämningar bestående av en gårdstomt från 1700-talet och en blästplats. Dessa ska undersökas och tas bort genom en arkeologisk slutundersökning innan byggnationen kan påbörjas. Fornlämningar är inte synliga ovan marken utan spåren efter dem finns under grästorven, säger Johan Richardson, arkeolog på Värmlands Museum.

Gården som ska undersökas var bebodd under en kort period på omkring 100 år, mellan mitten av 1700-talet och mitten av 1800-talet. Den existerade därmed i en spännande tid i vår historia då vi gick från ett bondesamhälle mot ett industrisamhälle.

– Det är ovanligt att en gård existerar under en så kort period, och det är ännu mer ovanligt att man får tillfälle att arkeologiskt undersöka en sådan gård. Vi har därmed höga förväntningar på att få en ökad kunskap om hur livet kan ha tett sig i denna del av Värmland i gränslandet mellan bondesamhället och industrisamhället. Vi har även höga förväntningar på att kunna sätta in gården i dess sammanhang och utreda dess relation till exempelvis Torsby bruk, som etableras på slutet av 1600-talet. Vi hoppas även att fyndmaterialet ska kunna ge oss en inblick i hur människorna på gården levde, säger Johan Richardson.

En arkeologisk slutundersökning innebär att hela fornlämningen kommer att undersökas och dokumenteras. En större yta kommer banas av med grävmaskin så lämningar efter gården kommer troligtvis att synas tydligt. Lämningarna undersöks sedan med arkeologisk metod. Efter undersökningen kommer fornlämningen vara bortgrävd och det som kommer finnas kvar är fynd, dokumentation och rapport.

Arkeologiska förundersökningar

Länsstyrelsen kan besluta om en arkeologisk förundersökning då kända fornlämningar eller fornlämningsområden berörs av exploateringsprojekt. Den berörda fornlämningen dateras, avgränsas och dess komplexitet bestäms för att skapa ett komplett underlag för en arkeologisk undersökning.

Case: Förundersökning i Dikartorp

Värmlands Museums arkeologer har gjort en arkeologisk förundersökning i Dikartorp, Kils kommun. Inom området för undersökningen finns fyra fornlämningar i form av tre förhistoriska boplatser och en ensamliggande härd. Området ligger i närheten av ett utifrån arkeologiskt perspektiv, väldigt spännande landskapsutsnitt. I närområdet har arkeologer tidigare påträffat Värmlands äldsta fyndplats, omkring 10 000 år gammal. Här finns även ett flertal gravfält från yngre järnålder, varav Runnevåls gravfält är Värmlands största.

De fornlämningarna som undersökts påträffades våren 2022 av arkeologer från Värmlands Museum. Vid den största av boplatslokalerna hittades ett rikt fyndmaterial av bland annat förhistorisk keramik samt en så kallad skärvstenshög. Den stora boplatsen tros vara från slutet av stenålder och bronsålder.

– I Värmland är endast ett fåtal liknande boplatser undersökta arkeologiskt. Det finns därmed stor potential att vi i och med den här förundersökningen lär oss mer om viktiga skeenden och brytpunkter i den värmländska historien, säger Johan Richardson, arkeolog vid Värmlands Museum.

En förhoppning var att få mer kunskap om den neolitiska revolutionen i dessa trakter, det vill säga övergången från ett liv som jägare och samlare till en livsstil baserad på djurhållning och odling.

– Vår målsättning var att kunna datera dessa tre fornlämningar och fastställa om de utgör spår efter fasta eller tillfälliga boplatser, säger Johan Richardson.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av Kils kommun och i samband med förundersökningen sände Värmlands Museum live på sin Facebook-sida. Sändningen finns att ta del av här i efterhand.

År 2024 kom provsvaren som visade att fynden på platsen skrev om Värmlands historia.