Det förbisedda kulturarvet


2016-11-29

Kersti Berggren, verksamhetsledare vid Torsby Finnskogscentrum, var tillsammans med Regionmuseet i Kristianstad och Romska kulturcentrat i Malmö, inbjuden att föreläsa på Europa Nostra Sveriges årsmöte den 24 november. Temat var ”Det förbisedda kulturarvet”.

Under rubriken ”Migration, kungliga påbud och glömska” redogjorde Kersti för migrationsförloppet när skickliga svedjebrukare etappvis lämnade Savolax riktning västerut. Svedjebrukarnas sökande efter ny mark att bruka i den svenska delen av riket, sammanföll till att börja med helt med den svenska kungamaktens påbud om nyodling och rågproduktion. Men när kungamaktens välvilja vid 1600-talets mitt, tvärt svängde om mot förbud och hot, inleddes en lång kamp om rådigheten över skogen. Eller rättare sagt den införlivade nybyggarna i den kamp som bolbygdernas bondebefolkning fört i många år.

Ur ett mikroperspektiv vet vi mycket om skogsfinnarnas liv och arbete. Men intresset har varit lågt för att ur ett makroperspektiv undersöka exemplevis den skogsfinska migrationens ekonomiska betydelse. Under en lång följd av år var skildringarna också demoniserande, exotifierande eller romantiserande. Ett slags glömska.

Kvällens andra föreläsning ”Romska platser i Skåne” hölls gemensamt av Regionmuseet i Kristanstad genom byggnadsantikvarie Helene Stalin Åkesson och pedagog Elisabeth Ekstam samt Erland Caldaras från Romska kulturcentret Malmö.

Medan det skogsfinska kulturarvet kan upplevas genom besök på gårdar och byggnader, väl synliga i landskapet, är de romska platserna inte alls synliga. Man vet var platsen för lägret var, det finns ett folkligt namn på platsen, men oftast inga synliga spår. Projektet ”Romska platser” går bland annat ut på att hitta sätt att markera sådana platser.