Ons 22 jan, kl 15:30
Det medeltida Värmland
Riksarkivet och Värmlands Museum berättar

15.30
De svenska medeltidsbreven– en rik historisk källa som är tillgänglig för alla

Föredraget kommer att definiera centrala begrepp och ge grundläggande fakta om brev och urkunder. Bland annat kommer följande frågor att belysas och besvaras: Vad innehåller brevtexterna och vilka kategorier har bevarats? Hur skedde arkiveringen under medeltiden och vad hände med breven därefter? Vilka metoder användes under medeltiden för att garantera urkunders äkthet? Hur kommer man enklast åt informationen som döljer sig i brevtexterna?

Claes Gejrot, docent och huvudredaktör för Svenskt Diplomatarium.

Claes Gejrot är i grunden latinist med särskild inriktning mot svenskt medeltidslatin. Han har i sin forskning arbetat med diplomatik och textutgivning. Förutom arbetet med Svenskt Diplomatarium har han bland annat ägnat sig åt en rad olika texter med birgittinsk anknytning, universitetspredikningar från 1400-talet, medeltida brevförfalskningar, de äldsta dokumenten från Nydala kloster och nylatinsk poesi. Han har tidigare arbetat som universitetslektor vid Stockholms universitet.

16.40
Det medeltida Sverige – grundforskning som alla har nytta av

Föredraget berättar hur böckerna i serien Det medeltida Sverige skapas, om källmaterialet och om svårigheterna. I hela Europa är det bara i Sverige som det att redogöra för samtliga gårdar i riket i mitten av 1500-talet, och böckerna är användbara av forskare, av hembygdsintresserade och vid planering av stora projekt som vägbyggen. Redaktörerna gör kartor som visar alla gårdar i socknen i mitten av 1500-talet, och föredraget kommer att visa hur fascinerande det kan vara att jämföra olika socknar.

Christian Lovén, docent och redaktör vid Det medeltida Sverige, Riksarkivet.

Christian Lovén är docent i konstvetenskap och i sin forskning inriktad främst på medeltida arkitektur och historia. Han har på senare år forskat om Uppsala domkyrka, berättande skriftliga källor, kloster- och kyrkogrundningar samt helgonkulter. 2014−15 författade han DMS-häftet om Ydre härad. Under 2020 arbetar han med DMS Södermanland.

17.30
DMS Värmland – storgodset Hammarö och andra adelsgods samt norska spår i Värmlands skriftliga källor

Föredraget kommer att handla om vad de skriftliga källorna berättar om medeltidens bebyggelsehistoria i Värmland. Särskilt fokus kommer att ligga på adelns jordägande. Föredraget visar hur Hammarö varit ett samlat storgods och ger exempel på kvinnliga godsägare i Värmland. Föredraget berör också den intressanta förekomsten av norska spår i det medeltida Värmlands administration och skattesystem.

Annika Björklund, fil.dr och redaktör vid Det medeltida Sverige, Riksarkivet

Annika Björklund är kulturgeograf med särskild inriktning mot historisk geografi. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2010 och har tidigare arbetat som universitetslektor. Hennes forskning har tidigare främst berört historiskt stadsjordbruk. Inom DMS har hon publicerat DMS 1:10 om Håbo härad och Sigtuna stad i Uppland (2014) och DMS 7 om hela landskapet Värmland (2018, två volymer). För närvarande arbetar hon med västra delen av Västmanland: Åkerbo härad med städerna Arboga och Köping.

18.30
En arkeologs syn på medeltiden i Värmland.

Det skriftliga källmaterialet från medeltiden i Värmland är litet. Därför är det arkeologiska materialet ett viktigt komplement till förståelsen av hur historien i landskapet kan ha gestaltat sig.

Hans Olsson, arkeolog på Värmlands Museum.

Alla föredrag ingår i museets ordinarie entré.
Barn och unga upp till 25 år går gratis. Årskort gäller.

Inget förköp och begränsat antal platser.

Varmt välkommen.