Måndag den 16 augusti
På förmiddagen den sökte vi över området öster om kyrkoruinen med metallsökare. Visserligen fick vi en del utslag men det mesta visade sig snart vara ganska sentida metallföremål, dvs spik. Vi grävde också några provgropar för hand och fick faktiskt napp i några. I den ena gropen hittades några avslag flinta och lite sintrad lera. I en annan grop framkom ett kollager och lite skärvsten. En bra start med andra ord.
Strax efter lunchtid anlände grävmaskinen på pråm från Ekenäs. Med var utgrävningsdeltagarna Sofia Andersson, Ulla Bergquist, Johnny Rönngren och Andreas Hultkrantz. Efter lite arbete kom maskinen i land och började larva upp mot utgrävningsplatsen.
Grävningen med maskin kom sedan igång. Vi utgick från den plats där man funnit vikingatida mynt och en samtida eldstad. Efter någon meter hittade vi ytterligare en härd men sedan tog det stopp på fynd och anläggningar. Flyttade därför maskinen närmare kyrkoruinen. I detta schakt stötte vi på en husgrund med spismursröse. Av utseendet att döma räknade vi med att den kunde vara av ansenlig ålder. Breddade därför schaktet för att få fram större delen av huslämningen.
På tisdagen fortsatte arbetet kring gårdagens husgrund. Ganska snart framkom fynd som pekade mot att huslämningen var betydligt yngre än vad vi kanske hoppats. Myntfynd från 1720- och 1730-talen, samt samtida fynd i form av fajans, rödgods, spikar mm, visade att lämningen är från 1700-talet. Vi beslöt därför att släppa fokus på denna lämning och bara dokumentera den med ritningar, inmätningar och foton. Samtidigt som vi är lite besvikna över lämningens låga ålder är vi glada att vi slapp lägga ner mycket tid på att få reda på detta. Vi hade ju kunnat ägna flera dagar till sådant arbete.
Förflyttade oss nu lite bortom fyndplatsen för de vikingatida mynten. Här fann vi med ens en massa anläggningar och kulturlager med fynd, kol och skärvsten. Lämningarna kan vara delar av ett förhistoriskt hus.
Under dagen hade vi också besök från radion som gjorde ett reportage. På kvällen anslöt Bengt Wadensjö.
Onsdag 17 augusti
Forsatte med mer avbaning vid det misstänkta förhistoriska huset. Gjorde fynd av brända ben och typisk järnålderskeramik. Vi har nu breddat vårt schakt så mycket som vi tror är möjligt. En stor sophög hindrar oss i den ena riktningen medan en väg som vi inte vill förstöra finns i en annan riktning. Lämningarna ser ut att försvinna in under nämnda väg. Typiskt!
Vi förflyttade oss även på andra sidan nämnda väg. Här har man tidigare påträffat lämningar efter ett hus från 1500-talet. Husets begränsning mot norr fick man aldrig fram. Därför tog vi nya tag och banade av en större yta för att få fram huslämningen.
Under dagen avslutades även arbetet med 1700-talshuset. Vi mätte in, ritade en profil och samlade in en del fynd.
Idag anslöt även Gunnar Imberg som skall delta fram till söndag. Under dagen hade vi även besök av Värmlands Folkblad, Nya Wermlands-Tidningen och vår museichef Åsa Hallén. Kul!
Torsdagen den 18 augusti
Började med ösregn. Det stillade sig som tur var redan på förmiddagen. Idag var sista dagen med schaktning. Vi grävde ytterligare lite mer runt vårt järnåldershus och grävde sedan ett helt nytt schakt lite längre mot nordväst. Oj oj oj mer anläggningar och fynd. De här ser äldre ut än de vi har vid järnåldershuset. Anläggningarna är mer urlakade och fynden av en liten flintskrapa och kvartsskrapa antyder väl också detta. Hittade även rester efter en bronsgjutningsdegel. Av utseendet att döma liknar den sådana som brukar dateras till yngre bronsåldern. Kanske har vi delar av en äldre boplats här?
Vi hade också tagit oss en ny funderare på en möjlig stenpackning i vårt första schakt. Denna upptäckte vi när vi rensade schaktet från matjord. Kunde det vara del av en hägnad? För att försöka få svar på det grävde vi ett schakt lite längre bort, i den tänkta hägnadens riktning. Ja, här fanns också delar av en hägnad. Vad den använts till och hur lång den varit vet vi inte men längden är minst 7 meter.
Under hela dagen har rensningen fortsatt i de båda schakt där arbetet koncentreras. Det är schaktet med järnåldershuset och schaktet med 1500-talshuset. Det senare framstår som en stenpackning. Mellan stenarna framkom ett kollager under dagen.
Fredagen den 19 augusti
Vissa av oss städade ur våra rum i fyren. Vi skall under helgen husera i båten Gjöa. Arbetet med de olika schakten fortsätter. I det sist grävda schaktet, där vi tror vi kanske har bronsålderslämningar, kommer vi inte lägga ner jättemycket tid. Lämningarna är givetvis jätteintressanta men de rimmar illa med vår plan för vad vi vill hitta. Kommer därför bara rensa, samla in en del fynd och gräva ut några anläggningar för att få daterbart material.
I schaktet med järnåldershuset är vissa anläggningar minst sagt knepiga. De är inte runda utan tar sig konstiga, "amöbaliknande" former. Sannolikt är det gropar som är grunda i vissa delar och i andra innehåller stolphål eller djupare gropar.
I schaktet med 1500-talshuset tror vi att vi kanske har två byggnadsrester, inte en.
I dag anslöt även Sara Bodin Olsson som kommer att vara med till på söndag.
Lördagen 21 augusti
Vi sov inte bra i natt. Det blåste riktigt ordentligt och ett rep har slagit mot masten hela natten. Felet visade sig vara lätt åtgärdat om vi bara dragit åt ett av repen. Med det gjort sover vi nog bättre i natt.
I schaktet med järnåldershuset är vi nu i princip klara med rensningen. Började därför gräva oss ner i anläggningarna. Tre grunda gropar visade sig innehålla mindre stolphål. Av placeringen att döma utgör de sannolikt resterna efter en vägglinje. Mot norr och en svag slänt innehåller groparna rätt mycket skärvsten. Ett takbärande stolphål grävdes också. Riktigt stort, nära 80 cm i diameter och fullt med stora stenar efter stenskoningen. I kanten av schaktet påträffades också en större anläggning, en grop som såg ut att vara rektangulär och fylld med stora rundade stenar. I kanterna även en del skärvsten. Vid rensningen framkom även dekorerad keramik.
I 1500-talsschaktet blev det diskussion om hur huset/husen egentligen sett ut. Det man trott vara en spismur är nog egentligen ett odlingsröse på vilket man eldat i senare tid. Man förväntar sig en spiskonstruktion under odlingsröset.
Söndagen den 22 augusti
Arbetsdag - om än lite kortare. Utan ett evigt oljud från masten var det lättare att sova också. I schaktet med järnåldershuset grävdes delar av en grophärd ut. Den visade sig vara helt stensatt i botten och längs kanterna. En ovanlig konstruktion som vi sett lite av i Värmland tidigare. Fler stolphål upptäcktes och grävdes ut. Vi börjar nu få fram så pass att vi kan se var huset slutat i norr. Vi verkar dessutom kunna se att vi har två takbärande stolpar och två mindre mellan dessa, spåren efter en mellanvägg. Sannolikt har huset varit indelat i en bostadsdel i söder och en "ekonomidel" i norr. Ekonomidelen ser ut att ha varit omkring 6 meter lång och mellan 4-6 meter bred.
I 1500-talsschaktet kunde man se att det misstänkta spismursröset sannolikt inte är något spismursröse. Ett kraftigt kollager syns och begränsat till en viss yta men något fundament syns inte till. Knepigt!
Sara och Gunnar åkte hem idag.
På kvällen fick vi äntligen flytta tillbaks till fyren. Gjöa var trevlig men fyren är större och det känns bra med tanke på all packning.
Måndagen den 23 augusti
Solsken hela dagen. I vårt järnåldershus kunde vi nu gräva ut fler stolphål i "ekonomidelen". Det var som vi trodde. De "amöbaliknande" groparna innehöll såväl grunda gropar som stolphål. Är det spår efter hägnader till djur eller kan det möjligen vara spår efter ett loft? Fynd är det dock inte så gott om i anläggningarna. Skärvsten finns det gott om men annars är det lite ben och enstaka keramikfragment. Att det är så mycket skärvsten i anläggningarna kan komma sig av att man medvetet fyllt igen anläggningarna efter att man övergett huset.
Under dagen började vi även flottera makroprover. Kunde stå på pråmen och hämta vatten direkt ur sjön. Nu slipper vi bära en massa jordprover i land.
I 1500-talsschaktet mätte vi in stenarna som ingår i konstruktionen. Grävde också klart sot/kollagret, det enda som blev kvar efter det sk spismursröset. Fann en del keramik varav en del verkar vara järnålder, sannolikt folkvandringstida. Började sedan ta bort en del stenar och gräva de mörkfärgningar som verkar finnas under, eller delvis under, stenarna. En del innehöll kol och skärvsten. Sannolikt riktigt gamla. Vi verkar ha järnålderslämningar under stenpackningen.