Hur levde Karlstadsborna år 1785? Hur såg det ut i innerstaden på 1800-talet?
Detta är frågor som vi faktiskt kan få svar på inom en snar framtid. Sedan flera år pågår den största arkeologiska undersökning som någonsin gjorts av Karlstads innerstad.
Grävningen är koncentrerad till kvarteret Druvan. Det kvarter där det nu nedbrunna Domusvaruhuset tidigare stod och som sträcker sig från Järnvägsgatan till Östra Torggatan. Från Drottninggatans gågata till Tingvallagatan.
Redan 2001 satte arkeologerna spaden i jorden. Därefter har grävningarna fortsatt i omgångar. Sommaren 2004 kommer arkeologerna att gräva ut på platsen där det rosa huset på Västra Torggatan 7 stod. En undersökning som Karlstadsborna kommer att se mycket av eftersom platsen ligger alldeles intill gågatan.
Undersökningarna har hela tiden gjorts i samarbete med Riksantikvariämbetet.
Här nedan kan du följa undersökningarna, år för år.
Kort Karlstadhistoria
Karlstad får stadsprivilegier 1584 och grundas av hertig Carl. Staden i sig var mer lik en större by och var bebodd av cirka 150-200 människor. Karlstad hade dock en föregångare som hette Tingvalla och är känd sedan 1200-talet som en handels- och marknadsplats.
2001 Riksbankstomten
Resultaten från undersökningen av Riksbankstomten är relativt omfattande. Keramik, både inhemsk och utländsk, visar att tomterna i den här delen av staden etablerades tidigt. Vi har hittat totalt sex faser i vilka man byggt i området; från år 1600 till den ödeläggande branden 1865, vilka representerar ett boningshus och två handelsbodar. Här nedan sammanfattas i kort form den nya kunskapen vi fått om Karlstad genom undersökningen i Kvarteret Druvan.
Resultat
- Det äldsta belägget för Skepparegatan i äldre kartmaterial är från år 1696. Gatan korsar Riksbankstomten i nord-sydlig riktning. Det arkeologiska materialet har visat att gatan funnits redan under 1600-talets början, om än inte stenlagd.
- Den första stenläggningen av Skepparegatan har kunnat beläggas till 1700-talets första tredjedel.
- Regleringens genomförande i Karlstad har genom det arkeologiska materialet kunnat tidfästas lokalt för denna del av staden till ca 1660-1670, d v s några årtionden efter att påbudet om reglering stadfästes.
- Undersökningen har också, genom den dokumenterade bebyggelsen kunnat visa att den södra delen av staden (söder om Stora Torget) inte endast hyst den obemedlade befolkningens enklare hus(jfr Nygren 1934), utan att det här även funnits större borgargårdar.
- Tomterna där lämningarna ligger hade börjat användas före den i skriftliga källor omtalade donationen från Drottning Kristina till staden år 1647. Drottningen avsikt var bland annat att man skulle börja bygga hus i området söder om torget.
- En preliminär kvartärgeologisk analys har kunna visa att man till trädgårdsmarken fört gödsel från boskap som betat på strandängarna i stadens närhet.
- Sammanlagt har vi hittar ett 40-tal mynt, varav ett eller två silvermynt preliminärt kan dateras till 1600-talets början.
- Den medeltida handels- och tingsplatsen Tingvalla, Karlstads föregångare, har länge varit föremål för olika diskussion. Vad representrade den politiskt/administrativt? Hur var den utformad rent fysiskt? Och var låg den egentligen? (läs vidare Andersson & Schedin 2001).
Resultaten från Riksbankstomten visar dock inga lämningar eller fynd som kan dateras till medeltiden.
Sommar/höst 2003 - Den dolda staden
Under hösten 2003 fortsätter grävningarna i Druvan. Nu byter man plats i kvarteret. Från Järnvägsgatan till Östra Torggatan.
Vad arkeologerna gräver fram kan vara svårt för en lekman att se, men inne vid undersökningsplatsen kan man se spåren av en gårdsplan och ett uthus som kan dateras till sent 1600-tal, kanske tidigt 1700-tal. Enligt uppgifter från arkiven ska Eva Holtz, "Sola i Kallsta", ha haft sin krog på den här tomten under sent 1700-tal. På så vis kan man anta att det faktiskt är Sola i Kallstas hus som man gräver fram. En pusselbit i historien om staden.
På platsen finns också lämningar efter ett boningshus som är känd som Cappelanens tomt under slutet av 1600-talet. Mellan tomterna, låg Skepparegatan. Skepparegatan som även går under namnet Pumpkällegatan, gick genom hela staden men slutade användas efter stadsbranden 1865.
Resultat
Analyserna av materialet på tomten pågår fortfarande. Sammanfattningen Då analys av materialet fortfarande pågår följer en kortfattat preliminär sammanfattning:
- Den norra delen av undersökningsområdet, visade vid undersökningen 2003, innehålla gatulämningar från den nu försvunna Skepparegatan och dels rester av en tomt som kan dateras till 1600-talets slut.
- Den södra delen av området var komplext och innehöll mer komplicerade strukturer än den norra delen.
- Efter arkivgenomgång kom det fram att ?Sola i Karlstad? hade varit innehavare av sin krog på tomt 156 och 157 under slutet av 1700-talet. Dessa tomter ingick i undersökningen. Vi kan dock konstatera att porslinet vi fann på tomterna kan knytas till det övre samhällskiktet vilket inte stämmer överens med arkivuppgifterna, som uttalar den södra delen av Karlstad som tillhåll för samhällets lägre skikt.
- Underliggande kulturlager och lämningar kunde knytas till 3-4 bebyggelsefaser men lämningarna representerade ekonomibyggnader, bl a stall, och inte boningshus. Byggnaderna från 1600-talet var främst uppbyggda i skiftesverk. Området har förmodligen haft funktionen som bakgård med en etablering av tomtstrukturer och bebyggelse kring 1600-talets mitt. Det är möjligt att bebyggelsefaserna kan vara äldre, vilket ännu inte är utrett.
- Av fynden att döma representerar dessa en tidsfas mellan 1630-40 till 1800-talet.
Höst/Vinter 2003/2004 - Gröna tomten
I november fortsätter man sommarens utgrävningar.Den här gången flyttar man ett tiotal meter in på granngården, den så kallade gröna tomten. Platsen ligger på gården bakom det gröna huset på Västra Torggatan, det hus som tidigare inhyst restaurangen Gröna Trädgården.
För att hindra att få tjäle i marken byggs hela utgrävningsplatsen in med tak och väggar i plast. Stora värmefläktar får upp temperaturen till ett tiotal plusgrader.
Under augusti månad undersökte man om det fanns några spår kvar av det gamla Karlstad på den gröna tomten. Resultaten från undersökningen visar på bebyggelse och gårdsplaner som kunde dateras från 1600-talet och framåt. Arkiven berättar bland annat om en tysk guldsmedsmästare, Johan Freidrich Straub, som lär ha bott på den här tomten under slutet av 1600-talet.
Under hela utgrävningsperioden var allmänheten välkomna på visningar av platsen. Och Karlstadsborna fullkomligen vallfärdar till platsen. Uppmärksamheten kulminerar med ett öppet hus då ett hundratal människor besöker utgrävningsplatsen.
Resultat
Då analys av materialet fortfarande pågår följer en kortfattat preliminär sammanfattning: Vid undersökningen av Gröna tomten påträffades minst tre rester av hus som vi kan datera till 1600-talets början och fram till sekelskiftet 1700.
- Den äldsta byggnaden, bebyggelselämning 1, kan preliminärdateras till första hälften av 1600-talet. I det nordöstra hörnet av undersökningsytan, grävde man fram ett hörn till en bod. I bodens golvlager hittades ett mynt och en skärva från ett passglas. Myntet kan dateras till 1634-44. Passglas började tillverkas i Tyskland under slutet på 1500-talet och fanns ända in på 1700-talet. Under 1600-talet härjade två kända bränder; en 1616 och en 1652. Boden har brunnit och det är möjligt att det var i samband med någon brand som härjade i Karlstad år 1652. På den äldsta kända stadskartan från 1646 finns det en liten rektangel utsatt vid Västra Torggatan som möjligtvis kan markera bodar.
- Bebyggelselämning 2 kan vara samtida med boden. Denna har också eldhärjats men frågan är om det verkligen är samma brand. Tyvärr är området stört av senare tids nedgrävningar och det är därför svårt att se relationerna mellan byggnaderna. Bebyggelselämning 2 har vi tolkat som ett bostadshus som legat längs med Skepparegatan.
- Det enda vi har kvar av bebyggelselämning 3 är stora stenfyllda gropar, som vi tror har använts som fundament till byggnaden. Under stenarna har plank placerats för att stötta fundamenten. I områdets sydvästra del påträffades också rester av ett utedass. Spår av mänskliga exkrementer kunde urskiljas genom makrofossilanalys i golvlagret.
- Av fynden att döma representerar dessa en tidsfas från tidigt 1600-tal till 1700-tal. Fyndmaterialet bestod till stor del av yngre rödgods. Två fynd utmärkte sig och det ena var en apotekarflaska medan det andra var en guldring med initialerna C M W.
